UNDERSÖKNINGAR
 
   HEM   OM OSS   UNDERSÖKNINGAR   PRESS 

Ny forskning behövs

Det finns få eller inga studier som visar hur oregelbundna arbetsmåltider och paus från arbetet påverkar vår långtidsfriskhet. Näringsforskningen under det förra århundradet var inriktad på hur mycket energi, vitaminer och mineraler vi behöver för att överleva, samt hur vi undviker bristsjukdomar.

I dagens ”24-timmarssamhälle” aktualiseras istället betydelsen av när och hur ofta vi äter för viktkontroll, långtidsfriskhet och mental prestationsförmåga.

Vi har samlat de studier och erfarenheter som styrker vår tes att en regelbunden lunchpaus gör att vi håller oss långtidsfriska.

 
Våra undersökningar:

Ny undersökning:
Lunchvaneundersökningen 2007
9 av 10 svenskar skulle regelbundet äta hälsosammare mat till lunch om priset var 35 procent lägre än genomsnittet. Det visar en ny undersökning från stiftelsen Lunchfrämjandet. Lunchvaneundersökningen visar även att arbetsmåltiden är det viktigaste målet för beslutsfattare att fokusera på i kampen mot övervikt och ohälsa.
Se rapporten (PDF)

Undersökning: Lunchtrend 2005
Skattesubvention av hälsosam lunch skapar grund för förändring. Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet har föreslagit att man återinför skattesubventionerad lunch, men bara för nyckelhålsmärkta luncher. Att äta en hälsosam lunch skulle enligt förslaget bli mellan 30 till 50 procent billigare. Lunchfrämjandets undersökning visar att förslaget skulle kunna förändra våra matvanor rejält. Läs mer
Se rapporten (PDF)

Fem svenska lunchtyper
Lunchfrämjandets stora Lunchvaneundersökning från november 2003 har nu analyserats på ett nytt sätt i en s k klusteranalys. De nya resultaten visar att det finns fem olika svenska lunchtyper: Matlådan, Lunchnjutaren, Arbetsmyran, Hemmaluncharen och Skrivbordsätaren. Alla med sina egna särdrag. Se rapporterna (PDF)

Lunchvaneundersökningen 2003
Lunchpausen är hotad. Nästan var tredje förvärvsarbetande tar kortare lunch idag än för fem år sedan. Och det är bland dessa vi hittar de som är mindre nöjda med sin lunchpaus och de som i större utsträckning äter sin lunch ensamma. Det är några av slutsatserna som dras i den undersökning som LUI/Temo gjorde på uppdrag av Lunchfrämjandet hösten 2003. Läs mer

Var äter du din lunch 2003
Lunchrummet på företaget är svenskarnas populäraste matställe på lunchen. Dubbelt så ofta som personalrestaurangen eller lunchkrogen. Men visste du att kvinnor äter på lunchrestaurang hälften så ofta som männen? Eller att de högintensiva lunchrumsätarna bland männen äter matlåda med hemlagat, medan kvinnorna i samma grupp äter färdiglagade rätter från livsmedelsbutiken. Läs mer

Svenskarnas lunchfavoriter
Pasta är svenskarnas favorit nummer ett, men husmanskosten håller ställningarna totalt sett. Sallad till kvinnorna, ärtsoppa och pannkaka till männen – där finns de könsmässiga vattendelarna. Eller kokt torsk om du vill vara jämlik med din lunchdate. Läs mer
  

Andra undersökningar:

Stressig lunch fara för hjärtat
Medan svensken stressar i sig lunchen sitter fransmannen och njuter av sin. Efter en jämförande undersökning av svenskars och fransmäns matvanor, utförd av forskare på Sahlgrenska akademin, har man kommit fram till att svenskens sätt att kasta i sig lunchen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Läs mer

Prestationsförmåga
En studie bland gymnasieelever visade tydligt kopplingen mellan dåliga matvanor och sämre prestationer i skolan. Läs mer

Beslutsförmåga
Kroppens tillstånd inverkar på vår beslutsförmåga: Känsloläget har direkta effekter på hur man behandlar information och tolkar den. Läs mer

Social kontakt och gemenskap
I en konsekvensutredning som genomfördes efter beskattning av lunchsubventioner framkommer det att drygt en femtedel av de tillfrågade tyckte att den mest negativa förändringen låg på det psykosociala planet. Läs mer

Bristen på socialt stöd på arbetsplatserna
RFV visade i rapporten ”Psykosocial arbetsmiljö och långvarig sjukskrivning” att var fjärde långtidssjukskriven upplever ett lågt socialt stöd på sin arbetsplats, samtidigt som kraven ökade. Läs mer

 Dygnsrytmens betydelse
Lunchen hör ihop med dygnsrytmen på ett sätt som enklast kan förklaras med en jämförelse till ekonomin. Läs mer

Källanvisningar Läs mer
   
Vår senaste rapport:
 
Arbetslunchen vägen till livsstilsförändring: Sänkt pris på hälsosam mat kan få stora effekter
9 av 10 svenskar skulle regelbundet äta hälsosammare mat till lunch om priset var 35 procent lägre än genomsnittet. Det visar en ny undersökning från stiftelsen Lunchfrämjandet. Lunchvaneundersökningen visar även att arbetsmåltiden är det viktigaste målet för beslutsfattare att fokusera på i kampen mot övervikt och ohälsa.
Läs rapporten (PDF)

 
NYHETER:
Handlingsplan för bättre hälsa
Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet kom i februari 2005 med en Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Lunchfrämjandet skrev i juli ett remissvar kring planen, framförallt förslagen 1, 47 och 56.
Ladda ned:
Lunchfrämjandets remissvar (PDF)
Handlingsplanen (PDF)